fredag 13 februari 2009

Jag tror inte på Darwins teori om evolutionen

I år, när så många stämmer in i hyllningskören till Darwin, kan det vara på sin plats att uppmärksamma att det också finns en omfattande vetenskaplig kritik av hans teori om evolutionen. Först på senare tid har jag själv nåtts av denna, tack vare internet. Det finns nämligen sparsamt med Darwin-kritisk litteratur i Sverige, som istället får sökas på globala nätbokhandlar. Under det senaste decenniet har det kommit en strid ström av sådana böcker. Den bok som verkar ha satt bollen i rullning är "Evolution, a theory in crisis" utgiven 1982 av Michael Denton, professor i molekylärbiologi på Nya Zealand. Vill man hitta god Darwin-kritisk litteratur så söker man lämpligen efter denna bok på t.ex. www.amazon.com, varvid en mängd bokförslag ges, både pro- och anti-darwinistiska.

Här följer några skäl till varför jag inte längre tror på Darwins teori: Enligt den moderna versionen, nydarwinismen, så har livets uppkomst och utveckling åstadkommits av slumpmässiga genetiska mutationer, som bevarats genom naturligt urval. De starkaste livsformerna påstås överleva medan de svaga går under och återfinns som fossila s.k. övergångsformer. Darwin mötte redan från första början häftig kritik från vetenskapsmän i sitt land, eftersom ingen enda av de hundratusentals av honom förutspådda, förment livsodugliga 'övergångsformerna' kunnat återfinnas som fossiler. Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa 'övergångsformer' än idag med sin frånvaro, generande nog. Fossilexpeerten Stephen Jay Gould har kallat detta 'paleontologins yrkeshemlighet', dvs. någonting man inte gärna pratar om. En rimlig förklaring är förstås att de aldrig existerat, eftersom någon evolution aldrig ägt rum.

Darwin påstod vidare att de nutida livsformerna utgick från en gemensam anfader, utvecklades mycket långsamt under hundratals miljoner år och först på slutet blivit vad de är idag, med principiellt olika kroppskonstruktioner. Men de fossila fynden från Kambrium i Wales och Chenjiang i södra Kina visar på motsatsen. Alla de 50 grundformer som någonsin funnits (djur med principiellt olika kroppskonstruktion), existerade redan från livets allra första början för 530 miljoner år sedan (den kambriska tidsperioden). Så även ryggradsdjur. De framträdde alla inom 5-12 miljoner år och har varit oförändrade sedan dess. Detta plötsliga framträdande av hundratusentals färdigutvecklade arter (uppdelade på 50 grundformer), har kallats "den kambriska explosionen" eller "livets big bang".

Från 1960 och 1980 blev det möjligt att analysera olika proteiners aminosyre-sekvenser respektive gener i olika organismer. Mycket förhoppningar sattes därför till att kartlägga sambanden mellan olika arter genom att istället skapa ett livsträd, som beskriver utvecklingen molekyl för molekyl. Jämförande protein- och genanalyser har gjorts i stor omfattning. Men några samband har inte framkommit. Ty ju fler data man erhållit, desto större virrvarr av motsägelser har man fått, vilket skapat en uppgiven stämning. 40 års molekylär forskning har snarast förstärkt darwinismens problem med bevisföringen.
Jag skulle kunna fortsätta att rada upp exempel, men utrymmet tillåter inte detta. Visste ni, att alla de exempel på evolution, som återfinns i våra skolböcker, grundligt tillbakavisats av ämnesexperter i stora vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature? Denna debatt är utmärkt återgiven i boken "Icons of Evolution" av Jonathan Wells.

Evolutionsteoretiker stöder sin argumentation på anatomiska likheter mellan olika arter. Därför finner vi ofta förespråkare inom ämnen som t.ex. zoologi och paleontologi. Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution. Precis som t.ex. en bilingenjör eller en keramiker använder samma grundmaterial, t.ex. plåt, skruvar, muttrar, lera och låter sina skapelser påminna om varandra, så kan Gud, om det nu finns en sådan, mycket väl ha använt samma byggstenar och också låtit sina skapelser likna varandra. Att peka på likheter mellan arter hjälper oss därför inte att förstå varför arterna ser ut som de gör.

Evolutionsteorin är egentligen inte en vetenskaplig utan en filosofisk teori. Den har alltid försvarats med något som närmast kan liknas vid religiös glöd, vilket försvårat en vetenskaplig debatt. Problemet, ur vetenskaplig synpunkt, är att den läcker som ett såll, vilken detalj man än undersöker. 800 professorer inom olika vetenskapliga discipliner och 250 läkare har därför undertecknat ett upprop och visat att skepsisen mot Darwins teori är utbredd bland vetenskapsmän (http://www.dissentfromdarwin.org/).